Dags att summera ännu ett år....

Det är nu dags att rannsaka sig själv efter ännu ett rasande snabbt avverkat år. Har jag levt upp till det jag föresatte mig att klara av under året, eller har jag åtminstone nått en liten bit på väg? Med min på gränsen till deliriska optimism, där det bara existerar halvfulla glas och inga halvtomma, så är svaret givetvis JA! Varje tusenmila-marsch börjar med ett litet steg, så det är väl klart att jag har lyckats med ett och annat även under 2009.

Jag har efter 13 roliga år på mitt jobb klippt av världens mest hållbara navelsträng för att testa ett helt nytt företag och söka nya utmaningar inom mitt arbetsområde.

Jag har nästan ett utbyggt hus (påminn mig själv om att lova det inför 2010), det återstår nu mest finlir för att kunna kalla det slott, eller i alla fall "ett stort jävla hus".

Jag väger 10 kilo mindre än för ett år sedan (påminn mig själv om att vi tar 10 till nästa år).

Min Maria har äntligen startat sitt drömprojekt, det egna företaget, så att våra antikviteter kan sluta samla damm i förråden.

Min äldsta dotter har tagit studenten, min äldsta son har börjat gymnasiet, min yngsta son har börjat högstadiet och min sladdis är fortsatt vild men charmig.

Min mor har äntligen blivit av med sitt hjärtflimmer efter en lyckad operation och flera jobbiga år.

Ja, listan kan bli lång när man börjar summera året 2009. Jag hoppas att 2010 blir lika händelserikt, roligare än 2009 och fyllt av livsglädje. Eftersom man som vanligt börjar ett nytt hälsosamt liv varje nyårsdag ska jag avsluta året med en riktig gourmetstund, här följer min nyårsmeny:

Förrätt:

Räk och Lax Toast, serveras med ett lätt bubblande vitt vin.

Huvudrätt:

Fläskfile Chutney med Hasselbackspotatis, serveras med ett fylligt italienskt rödvin

Dessert:

ChockladPannacotta med färska jordgubbar, serveras med likör och kaffe.

Vickning:

Lite läckra ostar med tillbehör.

Livsnjutning och tolvslaget:

En liten Glenlivet Archive för att kittla gommen och äkta Champagne till tolvslaget.

Ni som nu planerar att festa ut det gamla året och in det nya, glöm inte att det finns bättre sätt att inleda ett år på än med en präktig blykeps och gamnacke, så låt ringaren i Notre Dame stanna i Notre Dame och inte ringa in det nya året i pannbenet på er.

Ring, klocka ring........

Midvinternattens köld är hård...

I dag är det dags för det sista rycket, dagen då en hel tomte-armé ska ut och göra Mamon lycklig. Det talas redan om nya rekordsiffror för årets julhandel och barnen tindrar ännu mer än vanligt i hopp om att den omkringstrykande tomten ska se hur snälla de är och ge dem några klappar extra.

Själv har jag tindrat klart när jag inser att jag kommer vara en av alla dessa sista-minuten-jägarna i år igen. Har förvisso köpt klart i stort sett alla klappar, men julmaten ska ju införskaffas och lite akvavit till barnen, förlåt till sillen ska det vara. Det kommer bli en hektisk dag bland massa hålögda småbarnsföräldrar med övertrasserade krediter, mor- och farmödrar med färdigskrivna inköpslistor från barnbarnen och ungdomar som bränner sina månadspengar på presenter till sina föräldrar trots att dessa bestämt sagt att "jag önskar mig bara fred på jorden".

Varifrån kommer nu denna hysteri som drabbar oss årligen vid den här tiden? Är det beroende på en liten frälsare som föddes i ett stall för drygt 2000 år sedan eller är det enbart en hednisk tradition? Min teori är enklare än så, givetvis finns det en koppling till stallfödseln, hednatraditionen m.m i vårt julfirande, men egentligen är de i modern tid bara en ursäkt för att kompensera våra kära familjer och vänner för att ännu ett år har gått där stressen, pressen och ekorre-hjulet gjort att vi inte kunnat tillbringa tillräckligt mycket kvalitetstid tillsammans med varandra.

Man kanske skulle införa en liten miniatyrjul varje månad där familjen och mysandet är schemalagt och man ger varandra små presenter för att visa sin uppskattning. Där man kan titta på en bandad version av både Kalles jul och Karl-Bertil samt dricka lite varm glögg eller kall om det är sommar. Det vore kul att träffa sina syskon och föräldrar varje månad, ha ett stort knytkalas och sjunga glada sånger och skratta långt in på småtimmarna.

Hmmm..Så gör man visst mycket mer i arab-världen och i det vi kallar u-länderna, där är visst familj och vänner mycket viktigare än att spendera massa pengar på saker vi egentligen inte behöver. Kanske börjar bli dags för oss att ta till oss lite mer av andra kulturers sätt att se på familjen, eller vad tycker Jimmie Åkesson om det?

Oj, nu klämtar klockan för min resa till stora staden och alla väntande inköp av nyttoartiklar och bra-att-ha-grejer som ska slås in i ett glänsande papper med små amerikaniserade schablonbilder av julefrid och rödmosiga tomtar, får väl börja min nya bana med månatliga familjesammankomster i januari istället, är lite stressad just nu....

God Jul!

En fröjdefull jul till er alla....

Stakar och stjärnor i fönstren, knäckgrytor som puttrar, granris framför dörren, kryddnejlikedoftande apelsiner på spiselkransen och en prungande gran som gnistrar likt en stjärnhimmel i vardagsrummet. Kan man bli annat än avspänd och myspys-benägen?

JA är nog svaret som alla föräldrar kan enas om, man kan bli annat än avspänd. Under den senaste månaden har vi nämligen börjat pumpas med reklam för diverse "bra att ha"-prylar och julreportagen köar i skvallerpressen. Vadslagningen hemma är redan i full gång gällande vilken s.k b-kändis som tänker tolka (slakta) julsånger i skivhandeln i år. Skulle kunna tänka mig Leif G.W Persson tillsammans med Lili & Susie kompade av "Absolut Panflöjt"-gänget, vore i alla fall något jag skulle köpa.

Anna Anka har en egen julkalender, är hon inte häftig så säg? Hade det funnits lite humor och självinsikt hos henne skulle hon ha fixat till julstämningen genom att döpa om sina barn till Kalle och Kajsa.

Förra årets julklapp var en upplevelse, haha, det räcker väl med att genomleva julen för att få en upplevelse. I år är det SMS-lån som är årets julklapp, är ju förvisso samma sak som upplevelseklappen från i fjol, men med 1 månads fördröjning och saftig ränta.

Jag har inte så stora krav på julen som sådan, annat än att få umgås med min familj och skratta gott. Jag vill ha en upplevelsejulklapp i år igen.

Mina söner brukar ha ganska spretiga frisyrer och jag kan dra mig till minnes vad en kompis till min yngsta son Christian sa när jag hämtade honom inför ett klassdisco i 6:e klass. -Chrille, du har så häftig frisyr, mamma kammar alltid bröllopsfrisyr på mig när jag ska ut.

Jag var tvungen att vända mig om för att se vad han syftade på och mycket riktigt skådade jag en vattenkammad sidbena av typen som gjort Don Corleone stolt i Gudfadern-filmerna.

Jag ska önska dessa frisyrer på mina barn som julklapp i år, så slipper de spendera sina surt förvärvade månadspengar på farsgubben sin, jag älskar dem ändå.

Brb.....