En gammal trotjänare tackar för sig....

Under det senaste halvåret har min resväska/kamrat på vida färden verkligen börjat sjunga på den sista refrängen. Det som tidigare var så enkelt, som att dra den efter sig på välsmorda gummibeklädda hjul, är numera en pina då gummit bara fläckvis täcker de små metallhjulen.

En följd av detta är givetvis att det tidigare skinnbeklädda underredet numera är nött och fransat som en välhängd Korea-duff från sent 60-tal. Alla försök att re-konditionera den har varit fruktlösa, den alltmer matta svarta färgen har kommit för att stanna och folket som omger mig vid bagagebandet förväntar sig säkerligen att en uteliggare ska kliva fram för att greppa den varje gång den passerar förbi.

Nostalgisk som jag är har jag utan något som helst positivt resultat försökt övertyga min hårdnackade sambo om väskans affektionsvärde och att jag gärna drar den efter mig på en bagagevagn i ett par år till, men på den punkten är tärningen kastad.

Om jag nu måste skaffa mig en ny resväska ska den banne mig vara i blodröd, hårdplast modell med väl-gummerade hjul som tål mina ändlösa vandringar runt ankomst- och avgångshallar. Efter en stund letande hittar jag min kandidat och ska just till att beställa den, när jag plötsligt överrumplas av prisjägaren inom mig (ska läsas, min sambo) och vilt börjar leta efter den specifika modellen runt om i hela Europa (med undantag för Frankrike, då de envisas med att alltid vilja ha bevis för att jag är den jag är).

Efter några få timmars vilt surfande har jag så lyckats lokalisera min nya vän på resorna till bästa möjliga pris, en trevlig och saklig hemsida (koffer-arena.de)lokaliserad i södra Tyskland ska lösa mina logistikproblem för lång framtid. Med sedvanlig tysk effektivitet levereras väskan nu till DHL:s ServicePoint i Örebro på några få dagar och förbereds för hemleverans till min dörr (kringgick den sistnämnda operation och hämtade den direkt i Örebro).

-Nu vet du vad som ska hända med den gamla väskan, säger en påtagligt avis sambo när jag packar upp min nyinköpta, röda och väldesignade skapelse ur kartongen.

-Nej, svarar jag med en klump i halsen, fullt medveten om vad hon menar. Min gamle "Svarten" förtjänar väl ett bättre öde än Måle sopstation utanför Lindesberg.

-Vi kanske kan använda den till något bra här hemma, försöker jag i ett sista lamt försök att rädda livhanken på de sista tygbitarna som utgör min gamla väska.

-Lägg den i släpkärran, innan du packar ner i din "Nya" väska inför morgondagens avresa.....

-Jaja, bara att låta den gå, ska nog lägga ner en pissande katt i den innan den bärs ut till släpkärran, hinner jag tänka innan jag snabbt börjar knyta band till min nye vän "Mr Samsonite".

Gamle Svarten, kamrat på vida färden.
Gamle Svarten,den bäste här i världen.
När din vandringsfärd är över,
väntar gröna ängars klöver
på dig, min trogne, gamle vän.

Taxi var god dröj.....

Under de senaste veckorna har jag två gånger per dag åkt taxi mellan Thaastrup utanför Köpenhamn och Falconer Allé i Köpenhamn, där mitt hotell ligger och slagits av tanken:

Hur många olika vägar kan det rimligtvis finnas mellan dessa två punkter på kartan?

Då jag anser mig ha relativt gott lokalsinne, börjar jag ana bedrägerier i mångkronorsklassen, men lik förbannat är summan densamma varje gång jag ska betala min resa.

Danska taxichaufförer, eller ja, danska kanske är att ta i, men taxichaufförer i alla fall, ja taxi kanske är att ta i, men chaffisar är de ju eftersom de skjutsar mig, har uppenbarligen en färdig digital kartbok som talar om exakt vad resan mellan två punkter kostar, oavsett vilken väg de åker.

Det är nog banne mig det mest renhåriga jag någonsin upplevt, ombyte och nya upplevelser varje dag men till samma fasta pris, känn på den Taxi Stockholm och Kurir eller allt vad ni heter..

Om du vill veta allt om ett land eller den staden du befinner dig i ska du givetvis åka taxi, då de vet allt om det mesta och gärna delger dig allt du vill veta och gärna skickar med dig några visdomsord på vägen, helst på danska för att stimulera språkådran man bär på (detta förutsätter dock vanligtvis att man åker taxi i Danmark).

Det enda som är lite negativt med taxi i vårt kära grannland är beställningsförfarandet eftersom de envisas med att prata snabb Jyllands-dialekt på alla nummer du ringer och blixtsnabbt föreslår massa nummer du ska trycka som snabbval för att komma till den faktiska beställningen. Om du inte har öronen spetsade och är snabb på mobilfingret hinner du höra väderprognosen för Bornholm flera gånger innan du till slut kopplas fram.

När du så slutligen kommer fram till en mänsklig röst och utnyttjar hela ditt språkkunnande för att beskriva din geografiska position med danska siffror, ord och allt förstår de ingenting utan jag får raskt byta till engelska eller svenska....eller helt enkelt göra som i min YouTube favorit "Det danska språket" tala otydligt och använda mig av ordet Kamelåså vid upprepade tillfällen, då kommer de minsann inom 10 minuter....

Ha en dejlig aften......

Dannebrogen