fredag 8 januari 2010

Mr Odd Molly





Igår när arbetsdagen började närma sig slutet, tröttheten sakta kom krypande, mitt dagslånga möte med Jimmy nästan hade nått dit vi ville, då ringde plötsligt min mobiltelefon. Det var min kära sambo som med upphetsad röst berättade om en Onceinalifetimecoat Almost Black, som bara var ett måste eftersom det var halva priset.

-Ja, visst namnet lät ju lovande så beställ den du, svarade jag med något förvirrad min.
-Den går inte att beställa den måste hämtas i Odd Molly-butiken på Humlegårdsgatan på Östermalm.
Nu började jag plötsligt kvickna till ur min temporära förvirring och insåg vad som just höll på att ske, rävsaxen började slå igen.
-Jag är i Sundbyberg och klockan är tjugo minuter i fem, har du någon aning om hur lång tid det tar att åka till en butik på Östermalm så här dags?

Efter 5 minuter befinner jag mig i köerna som 35 minuter senare har tagit mig till en tvärgata i närheten av butiken på Humlegårdsgatan 13. Väl inne i butiken ser jag till min glädje att jag inte är den enda mannen som shoppar härinne, en annan sliten man köper flertalet plagg till sin fru och har listigt nog med sin syster som provdocka (ska jag minnas till nästa gång).

Med raska steg närmar jag mig en av de Molly-draperade leende tjejerna som kan besvara min fråga rörande OnceinalifetimeCoat Almost Black. Den visar sig "tyvärr" vara slut i reakaoset som råder i butiken. Det är nu jag begår misstaget som vi män gör om och om igen, jag ringer hem och berättar detta innan jag lämnat butiken.

-Finns det något annat snyggt? frågar sambon som nu befinner sig framför datorn och är beredd att guidas av mig inne i butiken.
-Nej, svarar jag i ett försök att kunna smita ut ur butiken för att påbörja min hemresa.
-Vi har fulla undervåningen med reaplagg, hörs en Odd Molly-beklädd röst bakom min rygg säga och snart beskriver jag plagg för plagg för min sambo som kollar dem på nätet och slutligen har valt ut fyra olika kreationer med min torftiga hjälp.

Tillbaka på övervåningen i butiken lyckas jag slutligen betala kreationerna, irritera mig på några Östermalmsdamer och bege mig ut i den iskalla januarikvällen, vad gör man inte för sin älskade kvinna?

Tydligen ska Odd Molly lansera en herrkollektion snart vad ska den heta, Odd Fellow eller?
Snygga kläder har de i alla fall....

onsdag 6 januari 2010

Beta Evaluation of Change Auditor 5...

I´m just testing/evaluating the next evolutional step of InTrust for Active Directory, Change Auditor 5. Change Auditor is a NetPro product adopted and integrated with one of the best security-auditing/reporting products on the market today, InTrust. This integration was made possible when Quest Software bought NetPro about a year ago and formed a joined roadmap for the products since the AD security monitoring and security Compliance reporting was an integrated part of both products.

My first impression of the new Change Auditor, even if it´s still in the beta-phase, is spelled with one word, WOW! The great capabilities of the Plug-ins/Agents from InTrust with the granular and easy-to-use interface of Change Auditor takes the Security Auditing and Reporting to a new level. I´m really looking forward to each step of the beta program and eager to get my hands on the live product, hopefully during Q2 this year.

To get more information and updated information about the products Intrust and Change Auditor please visit Quest website


Fredrik Pålerud
Senior Infrastructure Consultant,
Microsoft MCT, Quest Certified Product Specialist.

10.2 grader...


En ledig dag igen och en gnistrande vintermorgon möter mitt vindpinade ansikte, en liten föraning om vad som väntar känner jag när ena foten glider ut under det varma duntäcket. Januaridag i Bergslagen, ett Sverige i miniatyr som mången leende hemvändare säger när sommaren och våren står för dörren.

De skulle vara med när min fot glider fram under täcket för att blottas i rumstemperaturen och slås av en isande kyla som får slem- och snor-frosten i Wassbergs skägg att se ut som glatt julpynt från en svunnen tid. -25 grader ute och 10.2(ja det stämmer)grader inne. Jag har en ny fin elpanna som kompletterar min vedpanna, men att leverera lite extra värme under lågpris-tiden på natten är antagligen för mycket att önska sig.

Min sambo verkar sova(antagligen sover hon nog räv)så det blir att snabbt kasta sig över kläderna och trippa ned till vedpannan för dagens första brasa och en sakteliga stigande inomhustemperatur. Barnen har inte bara svårt att släcka i huset vid läggdags, de lämnar även gladeligen källardörren lite på glänt (måste vara någon vädringstanke bakom det hela), vilket givetvis bidrar till lite extra avkylningen under natten.

När man bygger om och renoverar sitt hus finns det under en period små gluggar här och var där kylan utan problem tränger in och bidrar till ett mer frekvent uttnyttjande av såväl långkalsonger som diverse underställ (tack för de julklapparna).

Under tiden jag skrivit det här inlägget har temperaturen stigit till 13.2 grader och jag märker just hur jag sakta börjar tina upp..längtar till klockan 10, då är det närmare 20 grader här inne och till klockan 11 då barnen vaknar i ett 20 grader varmt hus utan en susning om vad den gläntade källardörren innebar för mig denna gnistrande vackra januarimorgon....

söndag 3 januari 2010

Nästa datorboom, redan 2038...


Läste häromdagen att alla 32-bitars system skulle få slut på sekunder klockan 03:14den 19 januari 2038 och tro att det var klockan 20:45 den 13 december 1901. Det är inte annat än att det sakta går en rysning längs ryggraden. Visste inte ens att det fanns datorer 1901 andra än Herman Holleriths gamla hålkortsmaskiner, ändå kommer de att tro att de existerar 30-40 år innan de ens lämnar det första ritbordet.

Detta beror givetvis på ett litet minnesproblem i systemen då adresseringen inte räcker längre i ett s.k 32-bitars system. Redan nu börjar man vidta åtgärder och konsultbolagen ser återigen en möjlighet att göra stora pengar liknande den vid millenium-skiftet då till och med tvättmaskiner, kaffebryggare och rattmuffar helt plötsligt skulle sluta att fungera. Precis som den gången är det inte ens krusningar i ett vattenglas som ligger framför oss, då det troligtvis inte ens kommer att finnas 32-bitars system i fjärrkontrollerna till tv-apparaten 2038.

Redan idag blir fler och fler system 64-bitars och kan då räkna sekunder längre bort i tiden än den uppskattade tidpunkten för universums undergång, så simma lugnt du stressade företagsledare och hemanvändare som började darra på manschetten när bomben om 2038 släpptes, du är garanterat säkrad när det händer.

Om så inte är fallet och du fortfarande lever i en 32-bitars värld, ger jag dig rådet: Tro inte på datumstämpeln på din dator, det är inte 1901. Stäng istället av din gamla dator och ta en promenad i det vackra vädret. Själv är jag 70 år vid den tidpunkten och ska bara för den goda saken spara ett 32-bitars system och ringa helpdesken och fråga om support för minnesbuggar i min dator.......

Ctlr+Alt+Del

Dialekternas mysterier




Jag är född västmanlänning, uppväxt i Örebro och Västernärke, återflyttad till Västmanland sedan 15 år och sambo med en Dalkulla från Falun. Givetvis borde jag ha en dialekt som återspeglar detta med en gungande gnällbätska med inslag av västmanländska och några små stänk av jojkande dalmål, men inte.....

Min dialekt har blivit som en slags rösternas kameleont, som anpassar sig efter den jag pratar med för stunden, en typ av flexibel rikssvenska. När jag befinner mig i södra Sverige anklagas jag ofta för att låta som en sådan där hemsk 08, men i Stockholm kan de inte placera mitt tungomål i ens den mest avlägsna förorten. Är detta månne ett tecken på att jag är rotlös och saknar identitet i mitt språk?
Nej inte alls, när jag för ett antal år sedan träffade några tyska tjejer på en semestertripp till Danmark var de rörande överens om att jag kom från Hamburg, eller iaf någonstans i närheten av Hamburg. Detta påpekande gav mig snabbt vissheten om att min språkmässiga rot kommer från Valonerna eller åtminstone kan jag härstamma från något krigsbyte som en svensk krigarkonung en gång tog med sig från sin segertåg i nordeuropa.

Det var först när några amerikaner frågade mig om min brittiska accent som jag insåg att jag antagligen har en dialekt kommer att klassifieras som EU-dialekt inom en framtid och jag som nästan röstade nej en gång i tiden. Tur att jag accepterade mitt språkmässiga öde på det sätt som Hjalmar Berglund från Viby gjort och som alla bräkande gotlänningar gjort när de insåg att deras dialekt härstammar från fåren de föder upp.....

Inget ont om gotlänningar, de har ju gett oss bland det roligaste som finns, Raukarna, förlåt Babben menade jag givetvis...

Hau en brau daug sau lange....

fredag 1 januari 2010

Vill ju snygga till lite i inläggslistan...


Utan att egentligen ha något vettigt att komma med eller ens försöka att sprida min åsikter kring diverse vardagliga händelser, skriver jag ändå ett inlägg idag. Anledningen är ju givetvis att min sambo har börjat blogga och man vill ju inte vara sämre på att uppdatera sin blogg än henne.

En dag som denna borde man väl rimligtvis vara lite seg och allmänt slak, dagen efter nyårsafton och allt, men tvärtom, efter en lugn och mysig hemmakväll och ett par timmars snöskottande känner jag mig riktig alert och laddad för det nya året. Inga direkta löften har avgivits, vilket gör att man inte behöver bryta några heller.

Självklart har man liksom alla andra med samvetet sparat i en bilring eller två, lovat sig själv att formen ska förbättras, man är ju inte purung längre. Purung...underligt ord, känner för att stoppa in ett bindestreck mellan pur och ung, men låter bli av ren lathet.


Min sambo Maria var den som ledde kroppsregistreringen idag, invägning och inmätning av de i BMI-jakten viktiga kroppsdelarna. Den gamle trotjänaren till våg, kan ju mäta både vätskemängd, fettmängd samt muskelmassa i kroppen, fråga mig dock inte hur. Mina värden för dagen var 43, 39 samt 35 %, vilket vid en snabb sammanslagning visar att jag består av 117% av mig själv, ett klart fall för gymmet alltså.

Min släta och spänstiga hud gör verkligen sitt jobb eftersom jag är mer än 100 % av mig själv, hur ska det se ut när jag bara är 100% eller mindre? Börjar ana en framtida karriär som frontfigur i Bloodhound Gang, med stora skinnsamlingar och rynkor som de facto visar min rätta ålder. Bäst att skynda sig med viktminskningen medan huden fortfarande har kvar lite spänst och kan dra ihop sig igen..
Nu ser jag genom fönstret att det börjar dala små snöflingor igen, och min nyskottade gård sakta men säkert fylls på med ytterligare viktminskningspotential, dags att spänna på sig vinterstället igen och ge sig ut med flak och skyffel följet av en varm skön dusch.
God fortsättning alla Beach 2010-jägare.....


torsdag 31 december 2009

Dags att summera ännu ett år....


Det är nu dags att rannsaka sig själv efter ännu ett rasande snabbt avverkat år. Har jag levt upp till det jag föresatte mig att klara av under året, eller har jag åtminstone nått en liten bit på väg? Med min på gränsen till deliriska optimism, där det bara existerar halvfulla glas och inga halvtomma, så är svaret givetvis JA! Varje tusenmila-marsch börjar med ett litet steg, så det är väl klart att jag har lyckats med ett och annat även under 2009.

Jag har efter 13 roliga år på mitt jobb klippt av världens mest hållbara navelsträng för att testa ett helt nytt företag och söka nya utmaningar inom mitt arbetsområde.
Jag har nästan ett utbyggt hus (påminn mig själv om att lova det inför 2010), det återstår nu mest finlir för att kunna kalla det slott, eller i alla fall "ett stort jävla hus".
Jag väger 10 kilo mindre än för ett år sedan (påminn mig själv om att vi tar 10 till nästa år).
Min Maria har äntligen startat sitt drömprojekt, det egna företaget, så att våra antikviteter kan sluta samla damm i förråden.
Min äldsta dotter har tagit studenten, min äldsta son har börjat gymnasiet, min yngsta son har börjat högstadiet och min sladdis är fortsatt vild men charmig.
Min mor har äntligen blivit av med sitt hjärtflimmer efter en lyckad operation och flera jobbiga år.

Ja, listan kan bli lång när man börjar summera året 2009. Jag hoppas att 2010 blir lika händelserikt, roligare än 2009 och fyllt av livsglädje. Eftersom man som vanligt börjar ett nytt hälsosamt liv varje nyårsdag ska jag avsluta året med en riktig gourmetstund, här följer min nyårsmeny:


Förrätt:
Räk och Lax Toast, serveras med ett lätt bubblande vitt vin.

Huvudrätt:
Fläskfile Chutney med Hasselbackspotatis, serveras med ett fylligt italienskt rödvin

Dessert:
ChockladPannacotta med färska jordgubbar, serveras med likör och kaffe.

Vickning:
Lite läckra ostar med tillbehör.

Livsnjutning och tolvslaget:
En liten Glenlivet Archive för att kittla gommen och äkta Champagne till tolvslaget.

Ni som nu planerar att festa ut det gamla året och in det nya, glöm inte att det finns bättre sätt att inleda ett år på än med en präktig blykeps och gamnacke, så låt ringaren i Notre Dame stanna i Notre Dame och inte ringa in det nya året i pannbenet på er.


Ring, klocka ring........

lördag 19 december 2009

Midvinternattens köld är hård...


I dag är det dags för det sista rycket, dagen då en hel tomte-armé ska ut och göra Mamon lycklig. Det talas redan om nya rekordsiffror för årets julhandel och barnen tindrar ännu mer än vanligt i hopp om att den omkringstrykande tomten ska se hur snälla de är och ge dem några klappar extra.


Själv har jag tindrat klart när jag inser att jag kommer vara en av alla dessa sista-minuten-jägarna i år igen. Har förvisso köpt klart i stort sett alla klappar, men julmaten ska ju införskaffas och lite akvavit till barnen, förlåt till sillen ska det vara. Det kommer bli en hektisk dag bland massa hålögda småbarnsföräldrar med övertrasserade krediter, mor- och farmödrar med färdigskrivna inköpslistor från barnbarnen och ungdomar som bränner sina månadspengar på presenter till sina föräldrar trots att dessa bestämt sagt att "jag önskar mig bara fred på jorden".


Varifrån kommer nu denna hysteri som drabbar oss årligen vid den här tiden? Är det beroende på en liten frälsare som föddes i ett stall för drygt 2000 år sedan eller är det enbart en hednisk tradition? Min teori är enklare än så, givetvis finns det en koppling till stallfödseln, hednatraditionen m.m i vårt julfirande, men egentligen är de i modern tid bara en ursäkt för att kompensera våra kära familjer och vänner för att ännu ett år har gått där stressen, pressen och ekorre-hjulet gjort att vi inte kunnat tillbringa tillräckligt mycket kvalitetstid tillsammans med varandra.


Man kanske skulle införa en liten miniatyrjul varje månad där familjen och mysandet är schemalagt och man ger varandra små presenter för att visa sin uppskattning. Där man kan titta på en bandad version av både Kalles jul och Karl-Bertil samt dricka lite varm glögg eller kall om det är sommar. Det vore kul att träffa sina syskon och föräldrar varje månad, ha ett stort knytkalas och sjunga glada sånger och skratta långt in på småtimmarna.


Hmmm..Så gör man visst mycket mer i arab-världen och i det vi kallar u-länderna, där är visst familj och vänner mycket viktigare än att spendera massa pengar på saker vi egentligen inte behöver. Kanske börjar bli dags för oss att ta till oss lite mer av andra kulturers sätt att se på familjen, eller vad tycker Jimmie Åkesson om det?


Oj, nu klämtar klockan för min resa till stora staden och alla väntande inköp av nyttoartiklar och bra-att-ha-grejer som ska slås in i ett glänsande papper med små amerikaniserade schablonbilder av julefrid och rödmosiga tomtar, får väl börja min nya bana med månatliga familjesammankomster i januari istället, är lite stressad just nu....


God Jul!


lördag 5 december 2009

En fröjdefull jul till er alla....


Stakar och stjärnor i fönstren, knäckgrytor som puttrar, granris framför dörren, kryddnejlikedoftande apelsiner på spiselkransen och en prungande gran som gnistrar likt en stjärnhimmel i vardagsrummet. Kan man bli annat än avspänd och myspys-benägen?


JA är nog svaret som alla föräldrar kan enas om, man kan bli annat än avspänd. Under den senaste månaden har vi nämligen börjat pumpas med reklam för diverse "bra att ha"-prylar och julreportagen köar i skvallerpressen. Vadslagningen hemma är redan i full gång gällande vilken s.k b-kändis som tänker tolka (slakta) julsånger i skivhandeln i år. Skulle kunna tänka mig Leif G.W Persson tillsammans med Lili & Susie kompade av "Absolut Panflöjt"-gänget, vore i alla fall något jag skulle köpa.


Anna Anka har en egen julkalender, är hon inte häftig så säg? Hade det funnits lite humor och självinsikt hos henne skulle hon ha fixat till julstämningen genom att döpa om sina barn till Kalle och Kajsa.


Förra årets julklapp var en upplevelse, haha, det räcker väl med att genomleva julen för att få en upplevelse. I år är det SMS-lån som är årets julklapp, är ju förvisso samma sak som upplevelseklappen från i fjol, men med 1 månads fördröjning och saftig ränta.


Jag har inte så stora krav på julen som sådan, annat än att få umgås med min familj och skratta gott. Jag vill ha en upplevelsejulklapp i år igen.


Mina söner brukar ha ganska spretiga frisyrer och jag kan dra mig till minnes vad en kompis till min yngsta son Christian sa när jag hämtade honom inför ett klassdisco i 6:e klass. -Chrille, du har så häftig frisyr, mamma kammar alltid bröllopsfrisyr på mig när jag ska ut.

Jag var tvungen att vända mig om för att se vad han syftade på och mycket riktigt skådade jag en vattenkammad sidbena av typen som gjort Don Corleone stolt i Gudfadern-filmerna.


Jag ska önska dessa frisyrer på mina barn som julklapp i år, så slipper de spendera sina surt förvärvade månadspengar på farsgubben sin, jag älskar dem ändå.


Brb.....