Pianot...

I denna ljuva sommartid...tänker jag rofullt när jag och sambon styr kosan mot Örebro för att handla lite förplägnad inför de närmaste dagarna, samt att hämta ett litet piano hos Lauritz.coms butik som vi vunnit till en överkomlig liten summa på en online-auktion.

På vägen till Örebro passade vi givetvis att ta en liten sväng förbi soptippen, släpkärran var ju ändå med för Pianots räkning, så varför inte? Solen skiner och klimatanläggningen gör alltid de små bilturerna njutbara.

Vad jag inte känner till under den här resan är att jag inom kort kommer bli varse om något obehagligt och problematiskt. Allt förlöper väl tills sambon glad i hågen kommer ut från Lauritz reception och visar på att de är bara att köra runt til baksidan och backa intill med kärran så hjälper de oss att lasta i pianot. Sagt och gjort, kärran på plats, var är nu den lilla tingesten...?

Inne i lokalen står 3 välbyggda herrar och lutar sig mot ett svart monster, som snart visar sig vara mitt senaste inköp inom musikvärlden. Hur de än försöker kan de inte komma på ett vettigt sätt att rubba det, tills någon skickar fram den grövste av dem för att lyfta upp ena änden så pass att en palldragare går att kila in under den.

Nu börja jag ana oråd och min lilla semesterutflykt trasas sönder i en allt snabbare takt alltmedan de med min hjälp lyckas baxa upp pianot på palldragaren....Nu mot bilkärran..

Hurra, palldragaren går att höja till kärrans nivå och pianot har någon form av hjul, så med all min och bjässens uppbringade kraft är pianot efter 10-15 minuter på plats och fastsatt. "Engström & Johannissen, Stockholm", de måste skratta än idag i sina gravar över sitt materialval i klaviaturerna. Är övertygad att de byggdes på plats hos respektive köpare, inte avsedda att flyttas, åtminstone inte till mig.

Under hela den nu av bekymmer solkade förplägnadsinförskaffningen, malde nu tankar om min entré hemma med de fem trappstegen, hallen med det nylagda klinkersgolvet och de bärare jag hade att tillgå där hemma. Förvisso en stark vältränad 16-årig son, men detta kräver inte att vara smidig och vältränad, här behövs Magnus Samuelsson och alla andra kraftsportare som går att uppbringa. Kanske om jag ringer min svärson, han och Charlie kanske kan lyfta på ena sidan om jag tar den andra och vi har hela kvällen på oss.

Jaha, inte före fredag då, han var visst upptagen med en provspelning för ett band. Ska i alla fall skoja med grabbarna när jag kommer hem, låtsas som om vi skulle kunna lyfta in monstret.

- Jag ska och styrketräna om en stund, Cris och Jonte kommer och hämtar mig tillsammans med sin pappa...Jackpot mina problem löser sig i ett trollslag. Givetvis ställer dessa grova män upp och hjälper mig och vips är pianot inne i vardagsrummet.

Med mina sista krafter och en garanti för sängliggande i morgon lyckas jag dessutom därefter att få pianot till den plats där de ska stå till renoveringen av rummet är klart.Nu förtjänar jag en drink, ska skapa en ny för att memorera detta pianos entré i mitt hem för evigt:

Fredriks egen Piano Colada,

1 del Citron Vodka

2 del Grenadine

1 Lime skiva

4 isbitar

3 dl Schweppes Grape

God afton, nu klarar mina armar inte fler tangentbordsnedslag